Kan produktion av syntetiska matoljor ha en framtid i Stenungsund?
Projektet Power-to-Food in Stenungsund har avslutats. Syftet var att visa upp potentialen för skapa en integrerad livsmedelsproduktion, där man framställer matoljor och -fetter från förnybar el, vatten och koldioxid, i en ny typ av värdekedja för Stenungsundsklustret. Vi ställde några frågor till projektledaren Pontus Bokinge från Chalmers Industriteknik.
Vad undersökte ni i projektet?
Projektet undersökte kemiska processvägar för produktion av syntetiska "kopior" av vanliga matoljor och -fetter, exempelvis palmolja, kokosolja och mejeriprodukter. Jämfört med konventionell livsmedelsproduktion innebär sådana processvägar kraftigt minskad miljöpåverkan inom flera områden, bland andra avskogning, klimatgasutsläpp, övergödning och försurning. I projektet utvärderades och jämfördes produktionskostnaderna för fem olika processvägar. Dessa omfattar både så kallade Power-to-X-koncept (produktion av kemikalier, drivmedel och andra nyttigheter från koldioxid och förnybar el) och biobaserade koncept (produktion från biogent avfall och restprodukter).
Samtliga processvägar bygger på att man först producerar en "plattformskemikalie" (metan, metanol eller etanol) som används för att producera eten. Producerat eten får sedan reagera vidare i flera steg till matoljor- och fetter.
Vad blev de viktigaste resultaten?
Resultaten tyder på att de lägsta produktionskostnaderna kan nås genom att använda biobaserad etanol som plattformskemikalie. Denna processväg använder dessutom mer mogen teknik än övriga vilket är en fördel. För att uppnå alla miljöfördelar jämfört med konventionell livsmedelsproduktion är det viktigt att bio-etanolen produceras från avfalls- eller restprodukter. Bland de utvärderade Power-to-X-koncepten uppnås de lägsta produktionskostnaderna med metanol som plattformskemikalie. Samtliga utvärderade processvägar kan uppnå produktionskostnader som är jämförbara med priset för dyrare matoljor och -fetter (exempelvis mejeriprodukter), men får i dagsläget svårt att konkurrera med exempelvis palmolja som handlas till betydligt lägre priser.
Hur kan resultaten användas framåt?
Framåt kan resultaten framför allt användas av företaget Green-On som ingick i projektgruppen och som utvecklar teknik- och lösningar för produktion av syntetiska matoljor- och fetter. Green-On har utfört lyckade försök i pilotskala och projektresultaten kan hjälpa företaget att välja väg vid uppskalning av tekniken till kommersiell skala. Vilken processväg som är bäst bestäms dock inte bara av produktionskostnader (som undersöktes i detta projekt) utan av flera andra aspekter, exempelvis miljöpåverkan.
Läs mer om projektet och ta del av slutrapporten
