Naturvårdsverkets senaste kartläggning uppskattar att svensk sjukvård förbrukar ca 6 000 ton plast per år, exklusive förpackningar. Trots att materialet håller hög kvalitet och merparten är helt riskfritt, går nästan allt direkt till förbränning. I projektet "Cirkulära flöden av plast och textil i sjukvården" har man nu visat att det är fullt möjligt att bryta mönstret.
Ett så kallat sköljrum där sjukhuspersonalen sorterar avfall och det kärl för stickande och skärande avfall som producerats av 100 % återvunnet material inom projektet. Locket innehåller dock inte återvunnen plast.
Sjukvården är, precis som livsmedelsbranschen, undantagen från lagkrav på återvinning. Dessutom finns strikta regler som gör att medicintekniska produkter inte får tillverkas av återvunnen plast. Det innebär att vi inte kan skapa helt slutna kretslopp, men potentialen för att använda plasten i andra produkter är stor.
Inom projektet, som finansierats av Klimatledande Processindustri och Region Skåne, fick personal vid sex avdelningar på Lunds Universitetssjukhus testa att sortera ut riskfri plast. Resultatet var imponerande: hela 98 procent av plasten sorterades rätt. Denna plast återvanns sedan mekaniskt och förvandlades till nya kärl för stickande och skärande avfall.
– Det är synd att så fin plast bara eldas upp. Coronapandemin visade hur sårbar försörjningen av sjukvårdsprodukter är. Om vi återvinner plasten till andra produkter kan vi spara den jungfruliga råvaran till de mest kritiska behoven i en krissituation, säger Jamilla Nilsson, projektledare på RISE.
Trots personalens engagemang finns praktiska hinder. Platsbrist i sköljrummen gör det svårt att få plats med fler sorteringskärl. Dessutom är många produkter inte designade för att återvinnas. Projektet har därför tagit fram konkreta rekommendationer för framtidens produktdesign:
Trots att projektet rönt stor uppmärksamhet nationellt, återstår en stor tröskel: återvinningsbranschens osäkerhet. Det finns en utbredd rädsla för smittorisk, trots sjukvårdens noggranna riskbedömningar och rutiner för att separera riskavfall.
– Just nu är det svårt att hitta mottagare för plasten. Vi behöver sprida kunskap till
återvinnarna om hur säker hanteringen faktiskt är. Men vi behöver också en ökad efterfrågan på återvunnen plast genom till exempel förändrade regelverk som både kräver återvinning och gör det möjligt att i framtiden använda återvunnet material även i sjukvårdens egna produkter, avslutar Jamilla Nilsson.
Parter i projektet var: RISE, Region Skåne, Reelab, BD, Borealis, Hammarplast Medical, Mölnlycke Health Care, Regional utveckling Region Skåne, Rondo Plast. På projektsidan nedan kan du bland annat läsa projektets slutrapport.