Förstudie om möjlig pilotanläggning för SOEC klar

Vad undersökte ni i projektet?

För att möjliggöra att kemiindustrin i Stenungsund uppnår klimatneutralitet kommer stora mängder fossilfri vätgas att krävas. Att producera all vätgas genom elektrolys skulle kräva stora mängder elektricitet, men den nuvarande nätkapaciteten i Stenungsund är begränsad, vilket gör mindre elintensiva lösningar för vätgasproduktion nödvändiga att undersöka. Denna studie undersöker de tekniska och kommersiella förutsättningarna för en pilotanläggning för högtemperaturelektrolys (SOEC) i Stenungsund. Studien analyserar också olika scenarier för att förstå hur SOEC och ammoniakkrackning kan komplettera varandra för storskalig vätgasproduktion ur ett tekno-ekonomiskt perspektiv och stärka försörjningstryggheten.

Vad blev de viktigaste resultaten?

Intervjuer med intressenter visar på en växande efterfrågan på vätgas och ett starkt intresse för SOEC-teknologi inom industriklustret i Stenungsund och andra industrier på västkusten. Ett koncept för en pilotanläggning har utvecklats, framförallt baserat på förfrågningar till tre leverantörer av kommersiellt tillgänglig SOEC-utrustning. Två anläggningsstorlekar har övervägts – 5 MW och 10 MW – där den större är att föredra på grund av skalfördelar, även om investeringskostnaden (CAPEX) var högre än väntat.

Studien undersöker även synergier mellan SOEC och ammoniakkrackning och visar att en integrering av dessa teknologier ökar försörjningstryggheten och sänker kostnader, förutsatt gynnsamma avtal för ammoniak och elektricitet. Det integrerade systemets produktionskostnad för vätgas (LCOH) ligger mellan 3,7 och 6,5 €/kg, beroende på ammoniak- och elpriser. Vid en jämförelse mellan SOEC och ammoniakkrackning som separata teknologier för att möta framtidens vätgasbehov i Stenungsund visar analysen att mycket låga ammoniakpriser krävs för att ammoniakkrackning ska vara ekonomiskt konkurrenskraftig med SOEC, under förutsättning att motsvarande behov av el och ånga för SOEC finns tillgängligt.

Hur kan resultaten användas framåt?

För att driva projektet med en SOEC-pilotanläggning vidare krävs ett bärkraftigt business case, vilket bland annat innebär att säkra finansiering, utforska samarbeten och fortsätta dialogen med nätägaren om utökad nätkapacitet. 

Med tanke på vikten av låga vätgaskostnader för att motivera intressenter till att utveckla sina verksamheter, bör framtida studier titta på möjligheterna att förbättra anläggningens lönsamhet till exempel genom att använda syrgasströmmen, generera intäkter från stödtjänstmarknaderna och hantera villkorade elnätsanslutningar. Dessutom är det viktigt att adressera utmaningen med att integrera befintlig bränslegas i nuvarande processer, vilket skulle stödja ökad användning av vätgas och stärka projektets förutsättningar. Dessa steg är avgörande för att säkerställa projektets ekonomiska och tekniska genomförbarhet.

Med i projektet var RISE, Vattenfall, Chalmers, Uniper, Borealis och Preem.